Walter Benjamins bok Understanding Brecht. Ja, det skulle vi väl alla vilja göra. Inför en uppsats på Teaterns teori och praktik funderade jag på teatergubben och samhället.
En situation då Bertolt Brecht och Benjamin spelat schack och Brecht klagat på spelets uppbyggnad. Han vill utveckla ett nytt spel där pjäsernas funktioner ändras efter ett tag: "This way the game doesn't develop, it stays the same for too long." (Benjamin 1998:108). Det är egentligen det enda man behöver veta om Brecht. Så mycket strävade han efter förändring runt omkring sig att han inte nöjde sig med att ändra skådespelarstilen, han ville till och med ändra på schackpjäsernas spelstil.
Jag sitter på tåget från Malmö till Stockholm. Det är försenat och snöblandat regn smaskar mot glasrutorna. Jag kryper upp i sätet, lutar mig mot min resekamrat och bäddar ner mig i Brechts dagböcker. Axeln jag lutar mig mot rycker till. Anledningen är en ny partipolitisk opinionsmätning som placerar Sverigedemokraterna som otvivelaktigt Sveriges tredje största parti. Större än Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans. Staplarna i mätningen är som en växande skugga och Brechts ord från 23.4.1939 tycks reagera på min samtid lika mycket som på hans egen: “Resa till Stockholm, på grund av krigsfaran.” (Brecht 2002:21). Inte för att det finns en överhängande krigsfara i Sverige men när mörkret faller utanför vagnarna så tänker jag ändå “tänk om” och “vad skulle jag då göra?”
Brecht var sexton när första världskriget bröt ut. Han började skriva under det kriget. Artiklar i tidningar och så småningom dramer. Krigets sista år skrev han sin första pjäs Baal och som tjugofyraåring fick han det prestigefyllda tyska Kleistpriset för sina första tre pjäser. Brecht skrev för film, provade på att regissera och 1924 kom han till Berlin och Max Reinhardts Deutsches Theater som dramaturgassistent. Brecht utvecklade hela tiden sitt arbetssätt och arbetade bland annat under Erwin Piscator i kollektiva processer för att komma fram till slutgiltiga föreställningar. Under nästa krigsår befinner sig Brecht på resande fot. Tjeckien, Frankrike, Danmark, Sverige, Finland, USA. “Kriget har en märkligt episk karaktär: det undervisar mänskligheten om sig själv, håller en föreläsningsserie eller läser en text till vilken kanonmuller och bombnedslag bara utgör ackompanjemanger.” (Brecht 2002:25) Efter kriget kommer Brecht tillbaka till Berlin och sitt kompani Berliner Ensemble. Bertolt Brecht dog av en hjärtattack 58 år gammal år 1956. Hans dåvarande hustru Helene Weigel fortsatte driva Berliner Ensemble till sin död 1971 och kompaniet turnerade ihärdigt med Brechts pjäser i efterkrigseuropa.
Från efterkrigseuropa till perrongen på Stockholms central 2013. Om Sverigedemokraterna vinner stort i valet nästa år, vad skulle jag göra då? Resa härifrån, ta tåget bort. Skriva en pjäs. Ändra på reglerna för schack.
En situation då Bertolt Brecht och Benjamin spelat schack och Brecht klagat på spelets uppbyggnad. Han vill utveckla ett nytt spel där pjäsernas funktioner ändras efter ett tag: "This way the game doesn't develop, it stays the same for too long." (Benjamin 1998:108). Det är egentligen det enda man behöver veta om Brecht. Så mycket strävade han efter förändring runt omkring sig att han inte nöjde sig med att ändra skådespelarstilen, han ville till och med ändra på schackpjäsernas spelstil.
Jag sitter på tåget från Malmö till Stockholm. Det är försenat och snöblandat regn smaskar mot glasrutorna. Jag kryper upp i sätet, lutar mig mot min resekamrat och bäddar ner mig i Brechts dagböcker. Axeln jag lutar mig mot rycker till. Anledningen är en ny partipolitisk opinionsmätning som placerar Sverigedemokraterna som otvivelaktigt Sveriges tredje största parti. Större än Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans. Staplarna i mätningen är som en växande skugga och Brechts ord från 23.4.1939 tycks reagera på min samtid lika mycket som på hans egen: “Resa till Stockholm, på grund av krigsfaran.” (Brecht 2002:21). Inte för att det finns en överhängande krigsfara i Sverige men när mörkret faller utanför vagnarna så tänker jag ändå “tänk om” och “vad skulle jag då göra?”
Brecht var sexton när första världskriget bröt ut. Han började skriva under det kriget. Artiklar i tidningar och så småningom dramer. Krigets sista år skrev han sin första pjäs Baal och som tjugofyraåring fick han det prestigefyllda tyska Kleistpriset för sina första tre pjäser. Brecht skrev för film, provade på att regissera och 1924 kom han till Berlin och Max Reinhardts Deutsches Theater som dramaturgassistent. Brecht utvecklade hela tiden sitt arbetssätt och arbetade bland annat under Erwin Piscator i kollektiva processer för att komma fram till slutgiltiga föreställningar. Under nästa krigsår befinner sig Brecht på resande fot. Tjeckien, Frankrike, Danmark, Sverige, Finland, USA. “Kriget har en märkligt episk karaktär: det undervisar mänskligheten om sig själv, håller en föreläsningsserie eller läser en text till vilken kanonmuller och bombnedslag bara utgör ackompanjemanger.” (Brecht 2002:25) Efter kriget kommer Brecht tillbaka till Berlin och sitt kompani Berliner Ensemble. Bertolt Brecht dog av en hjärtattack 58 år gammal år 1956. Hans dåvarande hustru Helene Weigel fortsatte driva Berliner Ensemble till sin död 1971 och kompaniet turnerade ihärdigt med Brechts pjäser i efterkrigseuropa.
Från efterkrigseuropa till perrongen på Stockholms central 2013. Om Sverigedemokraterna vinner stort i valet nästa år, vad skulle jag göra då? Resa härifrån, ta tåget bort. Skriva en pjäs. Ändra på reglerna för schack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar