året med kaspers fettisdag är över. vi kommer visserligen att spela föreställningen nästa år också men då under andra förutsättningar och jag ville passa på att skriva om det speciella arbete vi har gjort de senaste månaderna. här kommer del ett.
 |
| karolina och hennes man kasper |
jag och min man stefan stanisic hittade pjäsen under ett försök att avdramatisera en gigantisk projektbidragsansökan som skulle skickas in till stockholms kulturförvaltning. vi hade arbetat med ansökan länge och noggrant med full insikt om att vi inte skulle få den beviljad. projektet hette candide och jag kommer att skriva mer om det projektet här på bloggen. saken var den att större delen vår budget skulle gå till en redan bidragsfinansierad institution: södra teatern. inte en chans att vi skulle få pengar för det men det kändes viktigt att visa framfötterna i en ansökan. stefan och jag tänkte att vi i alla fall kunde skicka in några mindre ansökningar för projekt vi ville göra som faktiskt hade chans att få pengar. mycket kaffe och grävande i arkiven senare höll vi upp en liten klenod mot solljuset: august strindbergs enda kasperspel: kaspers fettisdag. den hade satts upp innan men aldrig med dockor och vi såg vår chans att fördjupa samarbetet med pygméteatern och lära oss dockteknik. dessutom var det och är som bekant fortfarande utropat strindbergsår. vi fick mycket riktigt vår ansökan beviljad och planerade att ha premiär tidig höst.
stödet vi fick var 25 000 kronor och med de pengarna och de framtida biljettintäkterna skulle vi klara av att anställa oss själva som dramaturg och regissör, anställa skådespelare, anställa producent och dessutom tillverka 12 dockor till föreställningen. när romateatern ringde och erbjöd oss båda jobb under sommaren var vi tvungna att välja betalt arbete framför obetalt och premiären sköts upp till december 2012. tur var väl det för hade det inte varit för romateaterns uppsättning av othello så hade vi inte idag arbetat med intelligenta och eminenta ida wallfelt och victor trägårdh.
del två kommer att handla om hur vi närmade oss texten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar